Det hela började med att jag fick ett sms när jag skulle från jobbet där fadern till mina barn beklagade sig över min äldsta son. 

Först tänkte jag "yeay, kul att få skit öst på sig när man ska hem, det gör en verkligen pepp". 

Men så kom jag på att han säkert klagade över ingenting, för så brukar det vara. 

Började traska 15 mil bort till bilen på personalparkeringen långt bort som fan och ringde ett litet telefonsamtal till gudmor Renen under tiden. Renen heter hon bara för att autocorrect alltid ändrade hennes namn till det, hon fick under alla omständigheter inte heta Renée av någon anledning. En kvart i telefon med en vän kan verkligen lyfta upp dagen.

Kom hem. Den ena sonen stod och vinkade glatt på balkongen när jag kom, den andra mötte mig i porten med en kram. Den enda som var sur och grinig var deras far och ännu mer sur blev han när jag ignorerade det faktum att han var sur och istället gick ut och höststädade på balkongen. Tog bort alla gamla plantor (förutom dahliorna som ska torka upp lite innan jag tar upp knölarna) och dammsög balkongmattan from hell. Precis allt fastnar i den! Skitkul med björkfrön verkligen. 

Sen tog orken slut och det blev ett högst spännande avsnitt av Golden boy innan det blev dags att komponera en fruktansvärt avancerad middag bestående av en lyxig variant av äggmacka med kallrökt lax och grejer. 

Funderar på att servera typ fil eller gröt till middag resten av veckan. Fatta vad skönt. Har ingen lust alls till att laga mat just nu. Men sen när jag vant mig vid att hösten är här, då kommer det lite lust till värmande grytor och långkok, så barnen kanske inte blir så lidande av att få äta inte alltför vällagade middagar en stund 😅