Livet på en pinne...

Dagen började med att alla hade sovmorgon och det är ju alltid nice. 

Efter frukost och lunch skulle vi vara snälla och skjutsa iväg Dennis. Det gick jättebra. Jag hann köra ut ur garaget och sedan dog batteriet i bilen och den ville inte köra en meter. Satans jävla skit. Fick inte igång den med startkablar och efter mycket om och men hjälpte snälla grannen i vår trapp till med att putta in bilen i garaget igen. Iofs så lånar han vår parkeringsplats, så han kunde gott hjälpa till att putta 😂


Var bara att gå in igen. Jag hade typ förfrusit tårna så jag fick ta ett bad och skaka liv i dom igen. Efter badet slängde jag ihop lite scones och så fikade vi. 

Sen kom mamma och pappa förbi med batteriladdare, så nu ska förhoppningsvis bilen fungera i morgon igen.

Efter det så blev Dennis sur och drog till sin mamma och jag gjorde lammfärsbiffar till middag. Har inte hunnit äta själv än, men barnen åt med god aptit i alla fall, så jag får anta att dom blev goda. 

Då Ian ska till dagis i morgon så fick han hoppa in i duschen och skrubba kropp och hår innan läggdags. Vid läggningen började allt spåra. Som vanligt. Ian var såklart jätteduktig och låg så fint, medan den lille inte alls ville vara still och bara uppförde sig allmänt illa. 

Upp med Ted och säga till Ian att han fick somna själv och han är ju så snäll så han inte ens protesterade. Han kan ju ha varit rätt trött också, för när jag tittade till honom efter tre minuter hade han redan somnat.

Jag plockade i ordning lite efter dagens lek och Ted försökte rymma ut genom dörren och var inte helt nöjd med att det var låst 😂 Fångade in den lilla rymlingen och bäddade ner honom i vagnen. Tillslut kom han till ro och somnade. 

Jag har ju sluttenta på onsdag och har plockat fram böckerna och hoppas jag hinner plugga lite ikväll innan Ted kommer på att han inte alls vill sova i vagnen. 


Tji fick vi...

Hela kvällen har jag väntat på att min envisa rödhåring skulle komma hem, men vi fick stå med lång näsa. 

Han följde med mig hem till pappa tidigare idag och när vi skulle hem satte han sig på tvären. Istället för att det skulle tjafsas skulle vi överlista honom och säga att han fick sova kvar (eftersom han det senaste året inte har velat sova borta) och sedan åka hem och vänta på att han ångrat sig. 

Nu känner jag mig rätt lurad. Det ringde aldrig någon liten med hemlängtan. Vad blåsta vi blev. 

Min första Budapestrulle

Igårkväll kom jag på att jag skulle göra en Budapestrulle till fikat idag, då det är Dennis favorit och jag tänkte det kunde vara roligare än en vanlig tårta. 

Idag tog jag med pojkarna till affären medan Dennis fick sovmorgon, handlade alla ingredienser och åkte hem och påbörjade baket.

Var lite orolig över hur det skulle gå. Skulle det gå käpprätt åt helvetet skulle det inte finnas något att bjuda på, men det gick ju svinbra. Vispade och bredde ut den fina nötmarängen i en perfekt rektangel och så in i ugnen. 

Eh. Vad är det som luktar??? Kollade in i ugnen och ser en brunsvart marängbotten. Tittar på timern, 10 minuter kvar i ugnen, vad nu då?! Kollar spisen. Aaah. Smart att sätta ugnen på 275 grader istället för 175 😂 

Börja om från början då. Men det gick fort, för nu hade jag ju receptet i skallen och allt gick som en dans. 

Den blev rätt fin. Som tur är blev den god också. Såklart. Vad annars? Jag är en riktig mästare i köket, även fast jag tycker det är svajnigt tråkigt att befinna mig där inne 😂😂😂