Precis exakt så

Utvecklingssamtal

Idag var det dags för utvecklingssamtal på föris, och det hade jag sett fram emot ända sedan vi missade vår tid då Dennis sett fel på datumet och trodde att det var den 29e istället för den 24e... Någon borde kanske lära sig att ha på sig sina glasögon...


Men men, idag var det dags iaf. Det började skitdåligt med att vi fick veta att Mia ska sluta nästa fredag! Nästa fredag! Dom kunde inte ha sagt något för typ tre månader sedan, så jag hade kunnat låta tanken på en vardag utan Mia sjunka in??? Jag älskar Mia! 

Nu skulle ju inte samtalet handla om hur mycket jag kommer sakna Mia, utan det skulle ju handla om Ian (vilket jag råkade glömma för en liten stund) 😝 

Det var bara en massa positivt, var så roligt att få höra allt om vår fantastiska lilla pojke 😊 Han verkar vara en poppis och omtyckt liten kille som charmat alla. Han är framåt och orädd, är lättlärd, glad och mysig. Duktig på språklektionerna och på att räkna 😊 

Hon sa att han får en stor OK-stämpel i rumpan och vi var två stolta föräldrar som gick därifrån 😊 


Mulle meck

Idag efter jobbet mötte jag upp Ian och Dennis hos min käre far, Dennis skulle byta däck på vår bil. Rätt nice. Solen sken och jag satt på en stol och hade det bra medan Dennis, Ian och pappa höll på med bilen. En rätt bra arbetsfördelning, tycker jag. 


Ian ville vara kvar med morfar (som vanligt), så medan jag körde hem Dennis som skulle på ett extra styrelsemöte och jag själv tog ett bad, fick Ian vara kvar. Efter möte och bad och försäljning av ett ps3, så åkte vi och hämtade den lilla krabaten. Han ville ju såklart inte åka från morfar då heller, men följde snällt med tillslut. 

Dags för läggdags och allt var fel. Täcket var fel, mamman var fel, han var törstig och hungrig och jag vettetusan allt. Tillslut somnade han i alla fall. Dom har roliga idéer för sig ibland, dom små liven.