Ja, men lite så

 

En sån där tisdag

Tisdagar är verkligen skitdagar. Det kan aldrig någonsin ha hänt något bra på en tisdag. Vi vandrade runt som vålnader på jobbet och tiden stod stilla. Trodde jag skulle dö av lycka när klockan blev halv fem och jag var fri.
 
Efter jobbet var jag den perfekta 50-talshemmafrun och var och handlade till kvällens middag som jag lagade medan BFF:en satt på sofflocket och pöste :P
"Dags att komma hem nu, jag har legat hungrig hela dagen!" gastade han när jag klev innanför dörren med inköpskassarna i handen och blöt av regnet som föll utanför. "Jag skyndade mig så fort jag kunde" började jag, men blev avbruten. "Tig kvinna och ställ dig vid spisen och gör lite nytta!" gormade BFF:en. Så det var bara att ställa sig och börja med fläskfilégrytan för att få lite lugn och ro...
 
Ja, eller så kanske det mer var så att BFF:en är förkyld och förbrukar pappersnäsdukar som om det inte fanns någon morgondag och att han faktiskt erbjöd sig att hjälpa till, men att jag tyckte att han kunde gå ut ur köket. Det kan ju ha varit så.
 
 
 
 
 

Jag delar tydligen allt med mina vänner

Som alltid på måndagar är man ju inte direkt på topp. Man önskar att helgen var lite längre och så. Men men. Man tar sig upp. Gör i ordning sig. Det kanske går långsamt men det går i alla fall. Borstar tänderna. Efter ett tag tittar man i spegeln och hajar till. Det där jag har i munnen är inte min tandborste. Det är BFF:ens tandborste. Jaha. Får man lägga sig igen eller?