Hjälpa till

Vad glad jag blev tidigare idag när jag läste en artikel om att "Ny forskning visar nämligen att barn som hjälper till i hemmet som små, upplever större framgångar senare i livet."

Ian får ju nämligen vara med på det mesta. Han hjälper till med att ställa in i diskmaskinen och kan både ladda med diskmedel och vet vilket program han ska vrida till innan han startar den. Under övervakning förstås. Han får inte pilla helt på egen hand med maskindiskmedel. Han får hjälpa till med dammsugning och att torka av borden. Han är med och sorterar tvätten i rätt högar och brukar få hänga med ner till tvättstugan också. Han hjälper till med både bakning och matlagning. Han snappar upp rätt snabbt hur man ska göra saker och ting. 

Min tanke som pojkmamma är att när mina pojkar flyttar hemifrån så ska dom kunna göra allt i ett hem. När dom blir sambos i framtiden (fy fan, ska dom verkligen flytta hemifrån?! Och kanske till och med få sambos?! 😐) så ska det vara självklart för dom att man hjälper till med hushållsgörat. Mina pojkar ska inte bli sådana som ligger i soffan och slöar medan deras partner diskar, tvättar, städar och lagar mat. Sådana män finns det alldeles för många av. 

Jag är glad över att dom här hemma ser att både mamma och pappa fixar (då Dennis inte är en sådan som ligger i soffan och inte gör något). 

Då det finns alldeles för många mansgrisar i den här världen, ser jag det som min uppgift att se till att mina pojkar inte blir så, utan att dom istället ska växa upp och bli fina killar som förstår att det inte finns något som heter "kvinnogöra". 

Att det nu finns forskning som visar på att barn som sedan tidigt får vara med och hjälpa till hemma blir mer framgångsrika är en väldigt bra bonus 😊

Penslar kycklingen innan den ska in i ugnen. Väldigt koncentrerad 😊

Mamma vill äta upp dig

Den här ungen alltså. Så söt så jag vill äta upp honom hela tiden. Han blir så sönderpussad att det är konstigt att huden sitter kvar. 


Go och glad dagen lång, fram till 16-17. Då är det bara gråt och gnäll fram till läggdags. I alla fall om man inte får sitta i knät hos mamma. 

Men oj vad man kan få honom  att skratta. Han tycker att jag är skitrolig och skrattar högt när jag busar med honom. När han får syn på Ian ler han med hela ansiktet. 

Mammas Ted, du är så go och fin ❤

Från mage till rygg

Så vände sig den lilla från mage till rygg! Alla klappade händerna och skrek "bravo!!!" så den lilla började gråta av förskräckelse 😂