Med livet som insats

Vi överlevde cupen, men det var på håret för både mig och Ian. Jag blev attackerad av ett ilsket bi (dom kan väl iaf förvarna, den jäkeln stack mig ju utan att jag knappt hann reagera på att den var i närheten ens) på örat och Ian började klaga över halsont och på lördagskvällen blev han helt sänkt och fick feber också stackarn.
Det var iaf en rolig cup. Jag tycker det är så kul att se barnen i laget tillsammans, dom har så himla roligt ihop. Själv fick jag socialisera med ett gäng roliga föräldrar. Jag håller mig till dom som är roliga och inte sådär skitnödigt stela och präktiga, för sånt folk orkar jag faktiskt inte med.
I morgon är det tänkt att barnen ska till skolan igen, det verkar som dom kanske sjukat klart nu. Håller tummarna för det.