Men han har också haft det jobbigt. Trott att vi inte tycker om honom längre. Gud vad det skär i hjärtat när ens älskade lilla barn känner så. När man säger att "Mamma älskar dig" och han ser ledsen ut och säger nej. 

Igår sa jag att jag blir ledsen när han är ledsen. "Varför?" svarade han. "För att mamma älskar dig mest av allt i hela världen och när du är ledsen får mamma ont här inne" sa jag och pekade på mitt hjärta. Då klättrade han upp i mitt knä och gav mig en stor kram och sa att han älskar mig med. Då var jag tvungen att blinka bort en tår eller tjugo. 

Han har haft svårt att somna och har varit lite bråkig och ledsen till och från, men igår och idag har det inte varit mer än vad det kan ha varit i vanliga fall, så jag hoppas det går åt rätt håll. 

Det är ju en rejäl omställning att gå från att ha varit den enda som mamma och pappa bryr sig om, till att det finns en till. Men han klarar det bättre ändå, än vad jag trodde. 

Min älskade fina pojke ❤