Kärring
Vet inte riktigt varför, jag har bara träffat henne två gånger under alla de år som jag bott här, men hon bara utstrålar "surkärring" och så fort hon öppnar käften så hör man att hon är en riktigt jäkla surkärring också!
Var tvungen att dela hiss med henne när jag åkte upp från tvättstugan nyss och bara av den minutens kallprat så har jag lyckats lista ut att det måste vara hon som sätter upp sina "surkärringslappar" om diverse saker på anslagstavlen nere i entrén! Det bara måste vara hon, för hon pratar precis med sån ton som lapparna är skrivna på.
Usch, vilken jäkla skata! Och hon ser inte ut att vara närmare döden heller, så man lär väl få stå ut med henne ett bra tag.
haha ja men vinet är helt okej, framförallt billigt ;) Dricker inte vin så ofta så därför har jag inte testat så mycket mer än de billigare sorterna =)Låter som en trevlig tant det där ;P
Min spökgrej är då jag bodde hemma hos pappa medan jag gick på gymnasiet. Mitt sovrum var i anslutning till vardagsrummet på så sätt att mitt huvud låg mot den del där pappa satt och såg tv jämnt om kvällarna. Så en kväll så hade jag inte riktigt koll på om pappa hade gått upp och lagt sig eller inte, även om jag först trodde det. Men när jag hörde steg (riktigt tydliga) som gick från tv-delen och genom vardagsrummet tänkte jag bara "aha, pappa som ska gå upp och lägga sig". Men stegen svängde mot mitt rum och gick in och jag tänkte förvånat "jaha, vad vill han nu?" Men så när stegen fortsatte in i rummet (och speciellt inte tände lampan eller sa något som pappa skulle ha gjort) kände jag bara en fel känsla i kroppen, det blev på nått sätt jättetydligt att det inte var pappa som var i rummet. Stegen gick till min säng och stannade bredvid som om en person stod där. =P Hela jag blev sådär "stel av skräck" som man säger och kunde inte röra mig på flera minuter. När jag kunde det tände jag och inget var där såklart =P