Min BFF har ju ett litet brokigt förflutet, och när jag lyckades övertala honom till att vi skulle skita i den där kompisgrejen och bli det ultimata kärleksparet istället så hade jag lite som krav att han skulle lämna vissa delar av sitt liv. Jag visste att det inte skulle gå i en handvändning, jag lever inte i en fantasivärld. Det blev en ganska stor förbättring redan från början, men bakslag blir det ju alltid, och så även här. Tiden gick och det blev det inga mer bakslag. 

Igår hade min BFF varit hel, ren och nykter i ett år. Han har fixat det helt själv, utan hjälp av läkare, terapeuter och behandling. Varje dag är han den finaste människan jag vet. Det var han även tidigare och därför var jag så ledsen över att han levde som han gjorde. 

Jag är väldigt stolt över det han gjort och vi ville såklart fira det hela, vilket vi alltså gjorde igår :) 

Tack älskling, för det du gjort och det du gör, och för att jag får följa med dig på resan ❤