Efter att vår katt dog så blev det ju väldigt tomt här hemma. Jag hade ju levt med den där pälshögen i strax över 15 år, så det var svårt att helt plötsligt inte ha någon som gossällskap i soffan, ingen fotvärmare i sängen och ingen man snubblade över i hallen när man kom hem. 

När vi varit utan katt ett år så funderade jag på om vi kanske inte skulle skaffa oss en ny pälshög. Dessa tankar ledde ju till många timmars googling och jag fastnade för orientalisk korthår. Så fula att dom blir söta. Dom ser ju ut som små gremlins. 

Ungefär i samma veva får Teddan en reaktion när vi är kattvakt och den orientaliska korthåren ska tydligen även vara allergivänlig.

Hamnar på någon hemsida till någon uppfödare och skickar bara iväg ett litet kort och trevligt mail med lite frågor om rasen. 

Det skulle jag inte ha gjort, för uppfödaren blir tydligen lyrisk och när jag sitter på en fotbollsträning ringer hon upp mig. Och vill att vi ska komma dit och träffa hennes katter. 

Ja. Och hon var ju så jädra trevlig så jag kunde ju helt enkelt inte säga nej. Istället hör jag mig själv säga att det vore jätteroligt och vi bestämmer en dag och allt. 

Efter samtalet ringer jag till Dennis och har panik över att jag nu kommer behöva köpa en katt för flera flera tusen. För att hon är trevlig och jag inte kan säga nej 🤣 

Har sån sjuk ångest och vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Men det löste sig rätt bra med att Teddan var iväg på allergitest och det kom provsvar som visade allergi och sen pratade jag med läkaren och det var så krångligt med att man "kan visa på allergi utan att vara allergisk och vara allergisk utan att få någon reaktion och det kan vara olika från katt till katt osv". Lättad över en riktigt orsak kunde jag ringa den trevliga uppfödaren och backa ur vår visit.  

Men likt förbannat sitter jag och spanar in dom där orientaliska korthåren..... Men tänker i alla fall inte kontakta någon mer uppfödare. Inte än på ett tag i alla fall 😅