Ojnevojne

Det svänger snabbt. Idag skulle fritids på skogsutflykt med korvgrillning och grejs. Efter lunch ringer fritidsfröken mig och säger att hon varit tvungen att ta med Ian tillbaka då han är blek, trött och yrslig. Ingen aptit hade han heller, utan han hade fått i sig inte ens en halv korv. Dom stod ute på vår gård, då dom passerar den på väg till skolan.

Jag fick tag i Dennis som kunde möta upp Ian och fem minuter efter att ungen kommit in så låg han däckad i sängen. Stackarn. 

Har nog aldrig sett Ian så här risig, tycker så synd om honom. Jag och Ted var iväg och köpte lite kycklingsoppa som han fick i sig i alla fall. Nu ligger han nerbäddad i soffan och jämrar sig och jag sitter bredvid och klappar pannan. Lilla gubben 😥