Har aldrig fattat det där med smärtan i tänderna i samband med bihåleinflammation och har tydligen inte kommit mig för med att googla det tidigare heller, men när jag gjorde det idag så blev det hela väldigt logiskt. 

Annars har det inte blivit många knop gjorda här idag. På eftermiddagen stack Ian iväg med Dennis och åkte skridskor. Jag som inte kunnat sova inatt på grund av trycket i bihålorna slocknade i soffan framför tv:n. Jag fattade inte ens att jag somnade och vaknade sedan av att Ted grät. "Jaaaag saaaaaknaaaar Ian" hulkade han. Jag fattade typ noll. Ian hade ju nyss gått. Kollade på klockan och såg att jag måste ha sovit i typ två timmar. I två timmar hade Ted suttit tyst i soffan medan jag låg utslagen.

- Men älskade vän, varför väckte du mig inte när du såg att jag somnat??? 

- Jag ville inte störa när du är sjuk. 

Fy. Har nog knappt aldrig haft så dåligt samvete förut. Och vad är det för unge egentligen som sitter tyst så länge för att man inte vill störa sin mamma för att hon är sjuk? Han är speciell han, min Ted. 

Nu mår i alla fall bihålorna mycket bättre, så nu är jag strax fit for fight igen. Eller ja. I alla fall fit for jullov 😁