Säsongens första

Men för bövelen. Jag har ju glömt skriva om Ians fotbollsmatch i onsdags. Anledningen till att jag håller kvar den här bloggen är ju för att när ungarna är vuxna och jag är död, eller i bästa fall senil och bortglömd på något hem någonstans, så ska dom kunna läsa här och dels både komma ihåg allt vi gjorde när dom var små och dels få en liten inblick i en del av sin mors liv. Då kan jag ju inte missa Ians match, så han sitter där 63 år gammal och tror att jag inte brydde mig. 

Så. I onsdags var det match. Jag och en annan fotbollsmamma krängde fika. Vi skulle vara en till, men somliga har visst svårt med information. Det gjorde inget för vi var ett perfekt vinnande team ändå. 
- Åh, vet du inte vad du ska välja? Ta en av varje! 
Det var min strategi. 

Pojkarnas strategi på fotbollsplanen vet jag inte riktigt. Det såg inte ut som att dom visste det heller. Pojkarna i det andra laget var superduktiga. (Förlåt Ian, jag vet att du är superduktig du med, det har jag sett när du spelar i skolan, men nu får du shapa upp dig, annars blir det ingen AIK-akademi för dig kan jag ju säga). 

I morgon är det bortamatch i Munktorp. 
Det ska bli spännande. Spännande att ens se om jag hittar dit 😆