Av någon anledning som jag inte förstår så började Ian tandborstsvägra för några veckor sedan. Fattar inte var han får sina idéer ifrån ibland, men tandborstningen blev plötsligt till en kamp mellan liv och död. Han är mer vid liv och jag är mer död när tänderna äntligen lyckats blivit borstade. Dom två minutrarna borstning känns som två år och båda är typ sjöblöta av svett när det är färdigt. Och båda har tandkräm precis överallt.  

Ser ni det lilla gulliga krysset för ikväll? Var en lagom mallig liten kille som fick kryssa på egen hand 😊