Igår var också sista dagen på jobbet. Så skönt. Kommer ihåg när det var sista dagen på gamla jobbet. Jag var helt knäckt. Det är jag inte direkt nu. Kommer sakna tjejerna såklart. Och två av doktorerna. Men den ena har jag ju kontakt med på fritiden också, så jag behöver inte sakna ihjäl mig. På förra jobbet var det ju patienterna som jag typ inte kunde leva utan. Nu har jag ju ingen patientkontakt och därför känns det inte lika jobbigt. Det tristaste är väl att ena tjejen har sagt upp sig för att flytta hem till Stockholm, så hon försvinner. Trist. Men det är väl så det är. Folk i livet kommer och går. 

Nu undrar jag när bebisen kommer. Jag vill också klappa på huvudet...