Vi har ju två äldre grannar i huset och det har blivit som så att vi blivit någon slags grannsamverkan med dom.

Tanten ovanför brukar vi hjälpa med att bära upp hennes rollator in genom porten och bära upp tunga kassar och dramatenvagnar till hennes våning när han varit och handlat. Hon brukar också komma och plinga på när hon behöver hjälp att byta glödlampor eller när hon har problem med tv:n och sånt pyssel. Häromveckan skrattade jag lite när vi satt i soffan och hon stod utanför fönstret och signalerade med ficklampa att hon behövde bärhjälp med kassarna :)

Farbrorn mittemot är över 90 år och börjar bli rätt skröplig. Han brukar inte vilja vara till besvär och har en man som vi brukar kalla för ”Arvingen” som tittar till honom varje dag, kommer med tidningen och lämnar in spel på hästar och så vidare. Nån gång har jag även varit in dit och fixat med tv:n. Nu är ”Arvingen” bortrest och farbrorn plingar på dörren när det är dags för Dennis att gå iväg och lämna in spelet åt honom :)

Dom är så gulliga dom där två och det känns bra att kunna hjälpa till med det lilla man kan. Alla ska vi bli äldre och för mig är det viktigt att Ian redan från liten ser att man ska visa respekt och hjälpsamhet till äldre människor. Många idag har ju ingen vett och hjälper inte ens till med att hålla upp en dörr eller lämnar plats på bussen när det kommer en äldre person. Skämmigt för föräldrarna till såna personer tycker jag, då har man misslyckats lite med sin uppfostran i mina ögon.